0 dagar kvar!

Nu får vi vänta o se om något kommer hända eller inte.. Börjar väl räkna åt andra hållet imorron =)
Men det får gärna hända saker idag, men inte innan vi varit iväg och fikat hos en kär vän!

Ingen dejt heller...

Nähäpp, ingen dejt har det blivit heller.. :(
Hade så gärna velat äta någonstans bara Amoz och jag.. Men inte då.. Vet inte vad det berott på om det är tidsbrist, pengabrist eller allt kombinerat..

Viljan fanns... Men det räckte inte...

Ja vad ska man säga? Viljan finns, men det räcker inte oavsett vad man vill..

Vi har varit och tittat på ett hus att hyra, det var stort och rymligt! 7 rum och kök samt en hall på ovanvåningen som man kunde möblera om man ville.. Det var och är ett verkligt drömboende, där fanns ett kök man till och med kunde sitta i och vara flera stycken i samtidigt :O
Ja det kanske de flesta av er som läser min blogg redan har, men vi har inte det. Knappt man kan vara två i rummet och man kan definitivt inte sitta i det som man egentligen borde. Det fanns en kökskamin, en öppen spis på ovanvåningen, en kakelugn i ena rummet också på ovanvåningen & tillslut inte mindre än tre kakelugnar i lika många rum på nedervåningen.. Men ekonomin tillåter inte oss att bo där :(

Aldrig mer!!

Då har vi upplevt den värsta dagen (hoppas den aldrig mer kommer i retur) i Elise & vårat liv.. I tisdags skulle vi åka iväg in till bm för sf-mått samt lyssna på hjärtljud och Elise låg o sov efter att jag lagt henne vid 11:30. Jag kom in till hennes rum ca 14:45, jag möts inte av henne ståendes i sängen med ett leende på läpparna som annars är vad hon gör. Så jag går fram till sängen och där ligger hon, ögonen är öppna men hon är helt borta.. Hon krampar och får ingen luft, andningen är väldigt stötvis, hennes läppar börjar gå från vanlig färg till det blå hållet. Jag känner paniken komma. Jag tar upp henne lägger henne mot min arm så hon tittar ner mot golvet. Inget jag gör verkar hjälpa! Så min hjärna som är helt tom på idéer kommer på att jag måste få hjälp! Så jag springer ut rundar vårt hus och ser att grannens bil är hemma. Springer de få meter det är dit och bultar på som en galning! Tårarna sprutar och de kommer och öppnar, Martin som är pappan i det huset tar över Elise (han är cool lugn) lägger henne över sin axel och han gör så gott han kan, hon krampar fortfarande och får ingen luft men börjar hosta ut slem typ. Hennes läppar är vid det här laget helt blå, jag ringer 112 och inom 15 minuter kommer ambulansen. Innan ambulansen hinner fram så har Elise slutat krampa och andas normalt, bara det att nu somnar hon till och vi får ingen direkt kontakt med henne. Sköterskan jag pratar med säger att hon måste vakna o slå upp ögonen så jag får börja nypa henne under fötterna och det hjälper inte alls så då får jag nypa henne i ryggen och hela tiden tala med henne så hon ska vakna. Nu börjar hon tycka att detta är jobbigt så hon börjar bli irriterad men blundar fortfarande. När ambulansen väl kommer tittar de på henne och säger att vi får åka in. Väl på väg ringer jag Johannes och berättar vad som hänt. Ambulansmannen som sitter bredvid mig säger till sin kollega att hon inte behöver köra så fort då läget är under kontroll.. Elise har vid det här läget slutat krampa men hon är otröstlig och fortfarande får man ingen direkt kontakt med henne. Hon har fortfarande svårt att fokusera blicken. När vi är några km från USÖ börjar Elise krampa igen & hon blir återigen katatonisk, så i stället för att åka till barnavdelningen åker vi till akuten. Vi kommer in och Elise har nu blivit lugnare men är fortfarande ofokuserad i blicken. De tar blodprover och kollar även tempen samt en virusinfektion koll.. Får svar ganska snart att blodvärdet och syresättningen är helt ok. Sen blir vi körda till barnavdelningen, och när vi kommer till hissen så sätter sig Elise upp och tittar runt. Nu är hon som "vanligt" igen.. Vi får ett rum och övernattar där så de kan ha henne under observation. Hon har antagligen fått sina första feberkramper kan läkaren senare bekräfta.. Tempen var i ambulansen 38 och inne på akuten 39, de säger även att det fanns en liten virusinfektion höjning. De säger att det är helt ofarligt för barnen som drabbas samt att kramperna kan hålla på i 10 minuter.. Det känns inte som om de är ofarliga men man får naturligtvis lita på vad dom säger då de är utbildade.. Men detta vill vi aldrig mer vara med om! Vi kom hem igår och Elise har varit sig själv, hon har dock inte riktigt samma matlust som innan men det kommer väl strax tillbaka i sina gängor..

10

Två hela händer är det nu kvar.. Om vi har tur... Hoppas hoppas!! Idag var vi iväg på en liten tripp i bygden, kan inte berätta vad vi gjorde riktigt än.. Men snart hoppas jag =) Det slutade iaf med att vi åkte in till Kumla och åt på en pizzeria/pasta ställe. La Gondola tror jag det hette, första gången vi var där och vilken god mat det var!! Plus att de hade gyros!!! Nu missade jag ju det men får ta det vid ett annat tillfälle =) De gör sin egen sås till pastan och det märktes verkligen! Så gott!!

15 dagar..

Nu är det inte långt kvar till 0.. Vad räknar jag ner till då? Ja det kan man ju fråga sig, några som känner mig här på bloggen vet redan, medan andra kanske inte gör det. Men den som läser vidare får snart veta =)

Återkommer..

Moster..

I fredags födde min syster en son som var 52 cm lång och 3860g "tung". Det var bara en vecka över tiden den här gången.. Hon är van vid 2 veckors övergång.. Allt verkar ha gått jättebra och snabbt. Under 30 minuter om jag fattat rätt =)
Nu är jag moster o faster till 13 barn. Fler lär det väl bli kan jag tro..

Vi var hemma hos mina föräldrar i helgen, skönt att vara där men samtidigt skönt att vara på hemmaplan igen =)
Vi passade på att hälsa på kära Madde också, det är ett "måste" när man ändå är hemmavid. En av de närmaste vännerna  jag har, samt bland de längsta vänskapsbanden jag har.. Näst intill halva livet har jag känt denna goa och underbara vän. (Tack för det goda fikat vi fick med oss)

Här hemma måste jag bli bättre på att städa, så idag ska jag ge mig den på att fixa badrum och toaletten. Inte ge upp innan jag är klar med hela det utrymmet.. Så kan jag inrikta mig på resten av huset resten av veckan.. Jag ska även försöka gå efter mitt schema jag har för städningen och se om det är hållbart eller om man ska ändra på något..

Snart vaknar nog min älskade dotter skulle jag tro =) Så då får vi fixa frukost och ta hand om städningen efteråt..

Over and out =)